Studenter DN-stajl Winter 07.

Hanne Kjöller (kursiverat) skriver idag på DN:s ledarsida (den tryckta) de mest fantastiska saker, och jag kommenterar i fetstil.

På temat jämmer och elände presenterade SCB en rapport om livet för Sveriges studenter. Här är ett axplock av förfärligheterna: Hälften av alla studenter avstod från att köpa all kurslitteratur och från långväga resor till släkt och vänner. En tredjedel avstod från tandläkarbesök och en fjärdedel från måndadskort. Nu kan man fråga sig när studenterna inte lånat böcker på bibliotek eller av varandra och om det inte också händer att yrkesverksamma avstår från att besöka vänner på andra orter.  

[Ja, Hanne Kjöller, det kan man fråga sig. Eller så kan man fråga sig varför man ska fråga sig det och istället fråga sig varför studenternas levnadsstandard sjunkit med 40 procent mellan 1989 och 2004, det vill säga 490 kr i månaden, och kanske (ja, jag vet, det låter väldigt långsökt) sätta det faktumet i samband med att studenter avstår från att köpa kurslitteratur och besöka nära och kära. Rimligt?] 

Eller om det är ett fattigdomstecken att en frisk 20-åring under ett par år inte låter sig undersökas av tandläkare

[Ja, är svaret på den frågan. Det är definitivt ett fattigdomstecken. Vi ser vad Wikipedia säger om saken; "I den politiska debatten i rikare länder är definitionen av fattigdom oftast bredare och omfattar de hushåll vars inkomst inte tillåter större sparande, och inte har särskilt mycket pengar till exempel tv-innehav, tandvård och liknande" ] 

och om det verkligen är negativt att människor cyklar eller går istället för att åka kollektivt

[se ovan om kurslitteratur. Att tvinga per definition fattiga studenter att avstå från sin rätt till transport och alltså nagga på förutsättningen för att de i över huvud taget ska kunna fullfölja sina studier är negativt, ja. Att Hanne Kjöller eller någon annan (exempelvis student) väljer att traska sin mil till jobbet i tjugo minusgrader är en annan sak.].

Eller så kan man fråga sig varför inte fler glädjer sig åt att bo i ett av de få länder som erbjuder en avgiftsfri högskola och studielån till alla.

[Med det lägsta studiemedlet någonsin, som inte ens räcker till normala månatliga utgifter och som understiger fattigdomsgränsen är väl studenter generellt rätt trötta på att vara tacksamma. Att vara beroende av penningstöd från släkt och familj (vilket exkluderar mindre ekonomisk priviligerade studenter) samt att tvingas erbjuda sin arbetskraft till undermåliga löner och dåliga villkor gör knappast heller att tacksamheten spirar.]

Intressant?

_________

Konflikt: Slutstadium, Syrran, Vida Latina

Some other blogs @ politik, DN, Hanne Kjöller, student, fattigdom